Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 19 Astorga - Foncebadon

Äntligen, äntligen fick vi lämna mesetan bakom oss och börja klättra uppåt i bergen igen. Vi lämnade Astorga bakom oss och gick några km på plattlandet, men sen har det sakta men säkert klättrat uppåt hela dagen. Genast när vi kommit ut ur Astorga ändrade landskapet, det blev mera buskvegetation och bergen runt om vid horisonten. Idag har varit en bra dag om än lite blåsig. Det är ganska fascinerande hur vädret kan ändra från dag till dag. Igår visade termometern på ca 30 grader och idag har det varit 13 grader och kalla vindar så det har varit full mundering på.

Vandringen har gått fort idag, det har varit så vackra vyer och omväxlande landskap så de 26,5 km gick undan även om det stundvis var tungt i motvinden. Mitt i skogen hittade vi hästhage med riktigt sociala hästar i. Hade en pratstund med dem och min hästpassion vakande till liv igen. Känner att jag gärna skulle ha hästar i mitt liv, men var, hur och när är något jag ännu får grunna på.

Vi tog en kort paus i Rabanal del Camino och sen hade vi ännu 6 km uppför till den lilla bergsbyn Foncebadon som vi befinner oss i nu. Det var 6 vackra km, vi omgavs av ett hav av blommande buskar precis hela vägen och doften var berusande. Har aldrig sett något liknande, ett mecka för blomfantaster! Idag belönade vi oss själva dessutom med ett dubbelrum, vilken lyx! Vi har tvål, eget wc, egen dusch och handdukar. Självklart hemma, men inte på pilgrimsvandring, känns fantastiskt skönt. Vi befinner oss nu på 1439 m.ö.h. så utsikten härifrån är enastående. Det här är verkligen en enslig liten bergsby med några få små stenhus. Byn lever på pilgrimer, det finns åtminstone 4 härbärgen här och ungefär lika många invånare. Det här är allt vad jag kunde hoppas på från vår vandring, känns som att inget kan toppa upplevelsen av att få vistas i denna charmiga lilla by. Foncebadon kommer att stanna i mitt minne.

Imorgon fortsätter vandringen till Cruz de Ferro och det är dags att lämna våra stenar vid järnkorset och caminons högsta punkt. Men idag ska vi njuta av denna underbara plats.

Camilla och Jesper



Dagens höjdpunkt för Camilla


Som på flera andra ställen under denna vandring fäster folk kors på diverse staket. 


Lilla ensliga bergsbyn vi sov i.
Etiketter:

Kommentarer

  1. Unknown15 maj 2015 kl. 16:49

    Vackra bilder undrar om det är ginst som blommar de doftar otroligt gott .Ha en trevlig helg . !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Camilla15 maj 2015 kl. 18:09

      Det finns massor med gula ginstbuskar här åtminstone, men finns det vita också? Liknar de gula. :)

      Radera
    2. Camilla15 maj 2015 kl. 18:09

      Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p
En kommentar
Läs mer

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi
En kommentar
Läs mer